Ottomania: Vansbrosimmet och Sälen.

Tidigt i lördags morse styrde vi bilen mot Sälen men först skulle vi en sväng till Vansbro. Där vi skulle simma Vansbrosimmet, tyvärr halverades loppet i år pga kallt vatten. I onsdags då beslutet togs var det bara drygt 12 grader. Men på lopp dagen var det 14 grader de första 500m sen 16 de sista 1000m.

Här tillbringade jag en hel del tid.

Trots att jag känt mig väldigt avslappnad inför tävlingen mycket beroende på min ringa simträning i vår, reagerade min mage och det blev till att besöka toan många gånger före start. Det var hett före start och vi bytte om så sent vi kunde.
Vi kom i vattnet bland de sista i vår startgrupp, en miss. Vattnet var svalt och skönt efter att ha svettats i våtdräkten. Det var som väntat trångt och nästan uteslutande bröstsimmare. Men idag hade jag psyket med mig och bara plöjde på. Simmade lite slalom i början och var ganska så hänsynslös när jag trängde mig förbi och ibland nästan över simmare. Hann se att jag fick onda ögat emellanåt, men är det tävling så är det!!

De första 500m var medströms och det kändes som att simma på en våg, gick galet lätt. Sen svängde banan och 1000m motströms väntade. Jag var förberedd på att det skulle bli riktigt jobbigt, men det blev det inte. Kände mig grymt stark och kunde simma hyfsat nära bryggan där det var mindre strömt. Visst var det trångt men som sagt: no mercy! Tror att den mycket stökiga simningen i Kalmar IM hjälpte mig då det inte var lika trångt här.
Glädjande nog kände jag aldrig av mitt onda i axeln. Kom ikapp start gruppen före oss och insåg att målet var nära. Ökade farten de sista 100m och satte handen i tidtagningsplattan. Var inte särskilt trött efteråt och frös inte alls, hade gärna simmat den fulla distansen. Tiden landade på överraskande 29:31 min det hade jag inte kunnat drömma om. Jerry var snabb och var i mål när jag kom upp.