När vi satt på Arlanda och väntade på att få stiga ombord på planet mot Fuerteventura fick jag ett infall och anmälde mig till TEC 50 miles = 80 km natt. Detta med ett långpass i benen i år....
Mina infall är lite besynnerliga ibland. Meningen var att jag skulle vara pacer åt Örjan som skulle springa 100 miles = 160 km, en pacer är en som springer med en tävlande och stöttar den under natten då man kan behöva lite extra stöd. Men där på Arlanda så tänkte jag att ska jag ändå springa lite på natten så kan jag ju ändå anmäla mig till nattklassen och tävla. 80 km är långt men tänkte att jag kunde ju gå en stor del av loppet. Då kan jag stötta Örjan under tiden.
På Fuerteventura fick jag till ett långpass på 26km som gick riktigt bra och det gav mig hopp om att klara TEC inom de 16 timmar man har på sig att gå i mål.
De många timmarna i cykelsadeln var nog också av godo.
När vi kom hem från Fuerteventura så vilade jag de dagar som var kvar tills att TEC skulle gå av stapeln, fyra vilodagar blev det. Vi tränade ca 21 timmar där på Playitas så vila behövdes. Jag var hypokondrisk som vanligt innan ett lopp, hade jag inte lite ont i halsen?
På lördag loppdagen, fast loppet startade vid midnatt, så sov jag till 09:00. Jobbade sen ett par timmar och efter det så åt jag och sambon på en indisk restaurang, en riktig brakmiddag.
Gjorde sen ett tappert försök att sova ett par timmar men lyckades bara sova i en halv timme.
En plastback med all nödvändig utrustning var redan packad. Så vid 22 tiden skjutsade min snälla sambo mig till starten i Ensta krog i Täby. Där var det en härlig stämning, de hade ett stort tält där matkontrollen var och där tävlingsledningen satt. Hittade en bra plats i tältet för min plastback.
Fast så här ljust var det inte när vi kom
Hälsade lite på de jag kände. Plötsligt blev det liv i luckan och de ledande killarna som sprang 100 miles passerade genom tältet i en helt ofattbar fart. Fattar inte hur de kan hålla en fart som jag kanske klarar i max fem km i 16 mil!!!!
Efter ett tag åkte sambon hem för att sova, det var ju långt efter läggdags för oss båda :-), jag gick till omklädningsrummet och gjorde i ordning det sista.
Det var en hel del att tänka på då man var tungen att ha pannlampa på sig och en extra pannlampa med sig plus extra batterier. En räddningsfilt var också obligatorsik utrustning. Eftersom jag har ont i en axel så ville jag inte springa med ryggsäck så jag hade packat en liten midjeväska och mina fickor fulla med utrustningen. Och hade fått en mycket praktisk handhållenflaska av Daniel. Kanske inte helt optimalt att prova nya grejer på tävling men jag hade inget val.
Klädde mig varmt och satte på mig en regnponcho då det hade börjat regna lite och jag hade pratat med Örjan en timme innan och han hade förvarnat mig om att det mest skulle bli gång då han var trött. Ett par minuter innan start var det en kort genomgång av tävlingsledningen. Precis vid starten dök Örjan upp, jag hade lovat att vänta in honom då jag inte hade bråttom iväg. De andra tävlande sprang iväg, vi var 12 stycken i nattklassen 10 män och två kvinnor. Jag pratade med Örjan som inte orkade fortsätta springa han var väldigt sliten sa han. Jag försökte få med honom och sa att vi kunde gå. Men han mådde inte bra och sa att han kanske vilar när jag springer mitt första varv och kanske springer vidare sen med mig. Synd men klokt att inte fortsätta om det inte känns bra. Han hade sprungit 10 mil redan och det är en imponerande sträcka.
Jag tog av mig regnponchon och gav mig i väg ut i natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar